�mta vägledning från den tyska rätten .............................................................. 274.3VIKTIG GRUND SOM ALLM�N R�TTSPRINCIP I SVENSK R�TT...................................................... 284.3.1Generella antaganden och argument ............................................................................... 284.3.2Viktig grund och dess förhållande till köprätten .............................................................. 304.3.3Viktig grund och frustration......................................................................................... 315VIKTIG GRUND OCH PRAXIS ................................................................................................. 335.15.2AVSAKNAD AV PREJUDIKAT ...................................................................................................... 33R�TTSFALL SOM BER�R VIKTIG GRUND ..................................................................................... 335.2.1NJA 1962 s. 359 Bergborrmaskinen ............................................................................ 335.2.2Göta hovrätt dom 2009-06-04 i mål nr T 1927-08 ........................................................... 345.2.3Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2014-10-24 i mål nr T 2116-13 ....................... 355.3R�TTSFALLSANALYS ................................................................................................................. 366F�RUTS�TTNINGSL�RAN ...................................................................................................... 377VIKTIG GRUND OCH ANDRA TILLV�GAG�NGSS�TT ................................................... 397.17.28VIKTIG GRUND OCH 36 AVTALSLAGEN.................................................................................... 39VIKTIG GRUND OCH F�RUTS�TTNINGSL�RAN ........................................................................... 42SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS .................

man inte dra allt för långtgående paralleller mellan de två. Runesson menaremellertid att ett förtida frånträde i dessa fall även kan grundas på principen om viktiggrund.153151152153Jfr även Hellner m.fl. (2020), s. 65.Se t.ex. avsnitt 4.1.1 och 4.1.2 om vilka situationer som faller in under viktig grund.Runesson (1996), s. 368 f.325 Viktig grund och praxis5.1 Avsaknad av prejudikatDet finns ingen vägledande praxis vad gäller tillämpning av viktig grund, varken inomområdet för 2 kap. 25 handelsbolagslag, 26 1 st. 2 p. handelsagenturslag och 35 1st. 2 p. kommissionslag eller som allmän rättsprincip. Således vore ett framtida prejudikatbåde önskvärt och nödvändigt för förståelsen kring principens faktiska ställning. Det finnsdäremot några få rättsfall som kommer att analyseras nedan och som ger viss vägledningför principens praktiska tillämpning särskilt avseende enkla bolag.5.2 Rättsfall som berör viktig grund5.2.1 NJA 1962 s. 359 BergborrmaskinenRättsfallet rör ett tämligen invecklat avtalsförhållande där stora delar av domen behandlarfrågan om rättsförhållandet var att anse som enkelt bolag. Detta är visserligen intressantmen faller utanför uppsatsens frågeställning och lämnas därmed utan avseende. Däremotberörs frågan huruvida förtroendeförlust kan leda till upplösning av ett enkelt bolag.Domen förekommer lagstiftningen kring viktig grund men kan sägas vara en föregångaretill den nuvarande regleringen i 2 kap. 25 handelsbolagslagen.De inbladade parterna var å ena sidan Bergmans motorindustriaktiebolag(Bergmanbolaget) vars styrelse utgjordes av G.B, å andra sidan var Svenskamotorborraktiebolaget (Motorborrbolaget) vars styrelse utgjordes av G.M., M.N. ochytterligare en person. M.N. intog i Motorborrbolaget roll som VD och firmatecknare. G.B.och M.N. kom därefter överens om att samarbeta beträffande en av G.B. tillverkadbergborrmaskin. Avtalet gick ut på att

skyldigheter enligt bolagsavtalet och att detdärmed finns en viktig grund för bolagets upplösning, detta främst på grund av att M.M.fullständigt hade förbrukat A.M:s förtroende. Förtroendet hade bland annat förbrukatsgenom att M.M. enligt A.H. hade tagit pengar för sitt privata bruk ur bolagets kassa, varitsvår att kontakta, haft samarbetssvårigheter med personal, uppträtt olämpligt mot tidigareanställda och dylikt.Hovrätten fann det inte visat att M.M. väsentligt åsidosatt sina skyldigheter enligtbolagsavtalet men prövade frågan om viktig grund kunde anses föreligga. Domstolen sågförst till förarbetsuttalanden kring vissa skäl såsom sjukdom, olycksfall, insolvens ochandra yttre omständigheter som kan föranleda viktig grund. Några sådana omständigheterförekom däremot inte i detta fall. A.M. menade emellertid att det tappade förtroendet förM.M. var av sådan grad att det förelåg skäl för bolagsupplösning. Hovrätten tog då hjälpav NJA 1962 s. 359 där förtroendeförlust hade ansetts tillräckligt för uppsägning. Detkrävs dock i sådana fall att bolagsman gjort sig skyldig till ett så illojalt handlingssätt att34han i påtaglig grad satt sitt eget intresse framför hänsyn till bolaget eller till annanbolagsman. Likaså kan allvarliga kränkningar och misshälligheter mellan bolagsmännenutgöra hävningsskäl. Slutligen nämns även att förtroendeförlust som inte vilar pårationellaskältillsammansmedomständigheternaiövrigtkanföranledabolagsupplösning. Detta ska emellertid ske endast i undantagsfall.Hovrätten fann efter en samlad bedömning att det bristande förtroendet inte kundeutgöra en sådan viktig grund som krävdes för bolagets upplösning.5.2.3 Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2014-10-24 i mål nr T 2116-13Omständigheterna i fallet berörde ett avtal om kontorsgemenskap avseende enverksamhet i Malmö (Avtalet). Avtalet ingicks av advokaterna B.H., S.B., G.B.F och

�n domstol varför vi inte får någon insyn itillämpningen trots allt. Ett mer pessimistiskt synsätt innebär däremot att principen intealls tillämpas vilket i sin tur leder till att principen saknar praktisk betydelse. Mycket talardäremot för att ett prejudikat skulle kunna ändra den uppfattningen.Det som kan sägas om principen i sig är att den bör kunna tillämpas på alla varaktigaavtal där man kan finna en mer utpräglad lojalitetsplikt. �ven i varaktiga avtal som haren mindre långtgående lojalitetsplikt bör principen kunna tillämpas men medbedömningen för vad som föranleder viktig grund i åtanke. Varför den inte har tillämpatspå detta vis kan förklaras av okunskap kring läran, vilket i sin tur leder till att domstolaldrig prövar principen. Följden blir en ond cirkel som resulterar i att lagrummen ochprincipen faller i glömska.44Käll- och litteraturförteckningRättsfallHögsta domstolenNJA 1924 s. 372NJA 1946 s. 679NJA 1961 s. 642NJA 1962 s. 359NJA 1977 s. 5NJA 1979 s.731NJA 1981 s. 269NJA 1983 s.385NJA 1985 s. 178NJA 1992 s. 439NJA 1993 s. 319NJA 1994 s. 359NJA 1995 s. 575NJA 1996 s. 410NJA 1997 s. 5NJA 1999 s. 575NJA 1999 s. 793NJA 2004 s. 682NJA 2008 s. 24NJA 2009 s. 672HovrätternaGöta hovrätt dom 2009-06-04 i mål nr T 1927-08RH 2010:40Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2014-10-24 i mål nr T 2116-1345Offentligt tryckStatens offentliga utredningarSOU 1974:83 Generalklausul i förmögenhetsrättenSOU 1978:67 Nya bolagsregler m.m.SOU 1984:85 Handelsagentur och kommissionPropositionerProp. 1971:15 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om förbudmot otillbörliga avtalsvillkor, m.m.Prop. 1974:29 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen(1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresandeProp. 1975/76:81 med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andrarättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m.Pr